Darksiders 2 30 november 2012 13.39 av majr0z

Vart döden än kommer så skapar han kaos, men även storyn i spelet är helt kaotisk. Handlingen är som i tidigare Darksiders-spelet helt obegriplig och förvirrande, men med varierande miljöer och innovativa karaktärer och varelser är spelet inte helt meningslöst. Tvärt emot, det är riktigt bra!


Death's utseende har till en början inget gemensamt med den ”klassiska” personifieringen av döden, men efter en lite noggrannare titt så förstår man att han har en del från ”liemannen”. Han har inte bara en lie utan två. Därutöver bär han även på något som man skulle kunna kalla för en rock eller snarare en kjol, men den är ganska gömd bakom alla färgglada sköldar och taggar han är utrustad med. Hans så kallade lie är lite mer avancerad än en vanlig lie; inte nog med att den är självlysande. Den också oerhört kraftfull vilket kanske inte kommer som en överraskning!


Genom spelet hittar man ständigt nya föremål, vapen eller nya egenskaper gömda på lättillgängliga ställen i olika grottor, och de utgörs ofta av hjälpmedel som man kan ha nytta av i kommande strider. Många plattform-aspekter, såsom knappar, spakar eller bomber präglar spelets grottor och miljöer, och levererar pussel och gåtor som gäller att lösa för att kunna ta sig vidare genom landskapen. Även bossar i spelet kväver olika knep eller interaktion med omgivningen för att fälla. När man suttit och kämpat med en boss i två timmar och sedan till slut hittar lösningen (som var att välta en stor klippa över honom) förväntar man sig att känna frustration men istället så kände vi bara en känsla som bäst kan beskrivas genom: ”Himla, va entusiastiskt och inspirerande gjort av utvecklarna!”.


Till skillnad från föregångaren känns det som att Darksiders 2 är lite rollspels-inspirerat, både på gott och ont. Du samlar under spelets gång in poäng som du kan spendera på uppgradering av föremål eller egenskaper. Man samlar nästan konstant på sig nya föremål som du kan jämföra med andra föremål och även byta mot något som faller dig mer i smaken. Mäktigare föremål eller vapen kan även uppgraderas om du offrar något mindre som du känner att du inte behöver. Lyckligtvis är det ganska simpelt att automatiskt plocka upp föremål runt omkring sig, då Death kan dra till sig föremål i närheten som en magnet.


Darksiders 2 kan till en början verka relativt buggfritt men så är verkligen inte fallet. Det största felet som jag blev väldigt frustrerad över flera gånger är den fruktansvärt dåliga AI:n. I spelet får man vid vissa tillfällen hjälp av datorstyrda ”kompisar” sam kanske ska hjälpa till med att hålla upp en port, visa vägen eller göra något. Då händer det ofta att de inte vill samarbeta eller tappar bort sig helt och hållet. Och det kan leda till att man får stänga av spelet och börja om från en tidigare spar-fil och då vara försiktigare så att de inte springer bort igen. En annan känsla jag fick när jag först började spela Darksiders 2 var att det kändes väldigt inspirerat av Prince of Persia. Inte spelmässigt men vad det gäller plattform-delen. Man springer på väggar, hoppar från pelare till pelare eller från plankor till plankor, och från vägg till vägg precis som i PoP. Detta behöver inte vara något dåligt i sig, snarare positivt då jag verkligen gillar Prince of Persia-spelen, så det är värt att påpeka.


Sammanfattningsvis tycker jag att Darsiders 2 är ett bra spel. Om man inte är ute efter en jättebra story och kan stå ut med några småbuggar så är det ett spel för dig. Spelet underhåller verkligen och det händer något hela tiden.



+ Upplevelsen
+ Vackert
- Handlingen
- Dålig AI